En resonerande text undersöker en fråga, väger olika perspektiv och drar en välgrundad slutsats. Här får du en enkel förklaring, konkreta exempel och en steg-för-steg-guide för att skriva en resonerande text med fokus på det nya ("new") — nya idéer, trender eller ny information.
Inledning (problemformulering)
För två år sedan var ChatGPT en kuriositet. Idag använder 70 % av gymnasieelever AI-verktyg regelbundet, enligt en färsk undersökning från Skolverket (2025). Skolor reagerar med panik: förbud, omdesignade prov, eller tyst acceptans. Frågan är dock inte om AI ska användas, utan hur. I denna text resonerar jag kring tre perspektiv: utbildningens syfte, likvärdighet och framtidens kunskapsbegrepp.
Perspektiv 1: AI som pedagogisk resurs
Förespråkare pekar på individanpassning. En elev med dyslexi kan använda AI för att strukturera tankar. En annan kan få omedelbar feedback på en text. Forskare som Salomon (2024) vid Uppsala universitet menar att förbud motverkar digital kompetens – en grundläggande förmåga i arbetslivet. Detta perspektiv är lockande, men det förutsätter att elever redan har kritiskt tänkande.
Perspektiv 2: AI som fuskrisk
Motargumentet är lika starkt: om AI skriver uppsatsen, vad lär sig eleven då? Här aktualiseras en gammal sanning: kunskap kräver ansträngning. När en elev ber ChatGPT sammanfatta en roman kringgås läsprocessen. Historiskt har miniräknare inte förstört matematikkunskaper, men till skillnad från AI visar miniräknaren sina beräkningar. AI:s svarta låda gör det omöjligt att veta vad eleven kan själv.
Perspektiv 3: Ett tredje spår – omdefinierad examination
Kanske krävs ett systemförändrat synsätt. Istället för att förbjuda AI, låt oss mäta processen. Exempel: eleven redovisar sina promptar, jämför AI:s svar med källtexter och reflekterar över skillnader. I en sådan modell blir AI ett verktyg för metakognition. Detta synsätt är nytt och oprövat, men det överensstämmer med läroplanens skrivning om förmågan att värdera information.
Avslutning (öppen reflektion)
Min slutsats är inte svart-vit. I vissa ämnen – matematik, grammatik – kan AI vara kontraproduktivt. I andra – samhällskunskap, svenska som andraspråk – kan det vara frigörande. Det nya kunskapsidealet handlar inte om att memorera, utan att navigera. Därför bör varje skola utveckla en lokal AI-policy snarare än ett nationellt förbud. Och du som läser detta: vad skulle du själv vilja ha hjälp med – och vad måste du göra helt själv?
Den senaste decenniet har vittnat om en dramatisk ökning av oro, ångest och sömnproblem bland unga. Flera studier, däribland en omfattande rapport från Folkhälsomyndigheten (2024), pekar på en korrelation mellan intensiv användning av sociala medier och försämrat psykiskt mående. Men frågan är komplex: är plattformarna som TikTok, Instagram och Snapchat själva skyldiga, eller är de bara neutrala verktyg? Denna text syftar till att resonera kring huruvida sociala mediejättar bör hållas juridiskt ansvariga för negativa effekter som orsakas av deras algoritmer. Jag kommer att väga argument för och emot ett lagstadgat ansvar, analysera etiska aspekter, och slutligen presentera en nyanserad slutsats.
Å andra sidan finns det tungt vägande invändningar. För det första: anonymitet och yttrandefrihet. Om techjättarna tvingas övervaka och censurera allt innehåll som potentiellt kan skada någons psykiska hälsa, riskerar vi ett övervakningssamhälle. Vem avgör vad som är ”skadligt”? En lagändring skulle kunna leda till att även kritisk samhällsdebatt tystas.
För det andra: föräldraansvar och mediebildning. Att lägga hela skulden på algoritmen riskerar att abdikera från det egna ansvaret. Skola och hem måste utbilda barn i källkritik, självreglering och digitalt välbefinnande. Ett konkret motexempel är Finland, som genom omfattande mediebildning i skolorna har lyckats minska negativa effekter utan att förbjuda algoritmer. Kritiker skulle hävda att juridiskt ansvar för techjättarna är en ”quick fix” som missar de underliggande sociala och pedagogiska lösningarna.
The search for "resonerande text exempel new" is not a trend – it’s a necessary evolution. As society becomes more polarized and information more complex, students need to learn how to reason, not just argue. The new model embraces doubt, integrates evidence, and respects the reader’s intelligence. Next time you write a resonerande text, ask yourself: Am I just proving a point – or am I really thinking out loud?
Vill du ha fler exempel på nya resonerande texter inom olika ämnen (etik, miljö, teknik)? Jag kan skapa dem åt dig.
Att skriva en resonerande text är en av de viktigaste färdigheterna i svenskämnet, oavsett om du går i högstadiet, på gymnasiet eller läser på Komvux. Men hur går man egentligen från en lös tanke till en välformulerad text?
Här går vi igenom grunderna och ger dig ett konkret exempel på en resonerande text med ett aktuellt tema. Vad kännetecknar en resonerande text?
I en resonerande text ska du inte bara tycka saker. Du ska undersöka ett ämne från olika håll. Målet är att föra ett "samtal med sig själv" på pappret där du väger för- och nackdelar mot varandra. Viktiga byggstenar: Frågeställning: Ett tydligt ämne eller problem.
Olika perspektiv: Se saken från minst två håll (t.ex. individ vs samhälle).
Argumentation: Underbygg dina påståenden med exempel eller fakta. Reflektion: Egna tankar och kopplingar till omvärlden. Slutsats: En sammanfattning av vad du kommit fram till.
Exempel på resonerande text: Skärmtid – hot eller möjlighet?
InledningIdag spenderar den genomsnittliga människan flera timmar om dagen framför en skärm. Det har blivit en naturlig del av vår vardag, men diskussionen om hur detta påverkar oss går het. Är våra mobiler verktyg för utveckling, eller håller de på att förstöra vår koncentrationsförmåga och sociala kompetens?
Ett perspektiv: Den digitala gemenskapenÅ ena sidan har skärmarna gjort världen mindre. Genom sociala medier och onlinespel kan unga idag hitta vänner med exakt samma intressen, oavsett var i världen de befinner sig. För en person som känner sig ensam i sin fysiska miljö kan den digitala världen vara en livlina. Här finns utrymme för kreativitet och informationsinhämtning som tidigare generationer bara kunde drömma om.
Ett annat perspektiv: Hälsan och närvaronÅ andra sidan ser vi en växande oro för den psykiska ohälsan. När vi ständigt speglar oss i andras polerade liv på Instagram är det lätt att känna att man inte räcker till. Dessutom visar forskning att vår koncentrationsförmåga försämras när vi ständigt blir avbrutna av notiser. Man kan fråga sig vad som händer med det djupa samtalet runt middagsbordet när blicken ständigt vandrar ner mot fickan. Är vi verkligen "sociala" på sociala medier, eller är vi bara ensamma tillsammans?
Eget resonemang och kopplingarJag tror att sanningen ligger någonstans mittemellan. Det är inte skärmen i sig som är problemet, utan hur vi använder den. Om jag använder min iPad för att lära mig spela gitarr via YouTube är det en enorm tillgång. Men om jag scrollar TikTok i tre timmar bara för att döva tristess, då blir det ett slöseri med tid som kunnat läggas på sömn eller träning. Det handlar om ett medvetet val.
SlutsatsSammanfattningsvis är den digitala utvecklingen här för att stanna. Vi kan inte backa bandet, men vi kan lära oss att styra tekniken istället för att låta den styra oss. Genom att sätta gränser för vår skärmtid kan vi få det bästa av två världar: den digitala världens oändliga kunskap och den fysiska världens närvaro och lugn. Checklista för din text
När du skriver din egen text, använd dessa rubriker som en mental karta: Väck intresse: Börja med en fråga eller ett påstående.
Använd sambandsord: "Däremot", "å andra sidan", "eftersom" och "vidare". resonerande text exempel new
Bli personlig men saklig: Du får skriva "jag", men se till att dina tankar är logiska.
Knyt ihop säcken: Se till att slutet svarar på frågan du ställde i början. Behöver du hjälp med att komma igång? Berätta gärna: Vilket ämne ska du skriva om?
Vilken målgrupp har texten (lärare, klasskamrater, tidningsläsare)? Finns det några källor du måste använda?
Jag kan hjälpa dig att ta fram en disposition eller formulera argument för just ditt ämne!
A resonerande text (reflective or reasoning text) is a specific type of writing where you "discuss with yourself" to explore various perspectives on a topic. Unlike a purely argumentative text that focuses on winning a point, a reasoning text examines pros and cons, personal experiences, and different viewpoints (e.g., young vs. old, teacher vs. student). Core Structure of a Resonerande Text
A standard structure includes a punchy title, a brief introduction, a body where you explore different angles, and a summary conclusion.
Title (Rubrik): Should be short and engaging, clearly stating the topic.
Introduction (Inledning): Introduce the subject or question. You can use a rhetorical question, a quote, or brief background info to hook the reader. Body (Brödtext): This is where you analyze the topic.
Compare and Contrast: Take up both advantages and disadvantages (för- och nackdelar).
Multiple Perspectives: Think about how others might view the issue.
Support with Examples: Use your own experiences or facts to make your points concrete and relatable.
Connective Words: Use "linking words" (e.g., "on the one hand," "consequently," "on the other hand") to maintain a "red thread" throughout your reasoning.
Conclusion (Avslutning): Summarize your main points and state your final thoughts or what you have discovered through your reasoning. Quick Example Framework: "Being a Teen Today" Content Strategy Example Approach Intro Pose a question "Is it easier to be a teenager today than 50 years ago?" Body (P1) Personal experience
Discuss the pressure of social media based on your daily use. Body (P2) Other perspectives Contrast your view with how parents see the digital world. Conclusion Summarize discovery
Conclude that while technology adds pressure, it also offers freedom. Helpful Writing Tips Exempel på texter bedömda som E, engelska åk 9
resonerande text går ut på att undersöka ett ämne från flera olika håll. Istället för att bara tycka en sak (som i en argumenterande text), bollar du olika perspektiv, väger för- och nackdelar och landar i en egen slutsats.
Här är en guide och ett konkret exempel för att skriva en modern resonerande text. Grundstrukturen (Mall) Inledning:
Presentera ämnet och väck intresse. Ställ gärna en fråga som texten ska besvara. Fördjupning & Perspektiv:
Presentera fakta och olika sidor av saken. Använd "å ena sidan" och "å andra sidan". Eget resonemang:
Koppla ämnet till egna erfarenheter eller vad som händer i samhället idag.
Sammanfatta dina tankar och ge ett svar på din inledande fråga. Exempel: "Skärmarnas makt över vår fritid"
Idag spenderar vi en stor del av vår vakna tid framför mobiler och datorer. Det är lätt att fastna i ett ändlöst skrollande på sociala medier eller förlora sig i ett spel. Men vad gör det här egentligen med vår förmåga att koppla av och umgås på riktigt? Är tekniken ett verktyg för gemenskap eller en mur mellan oss? Kropp (Resonemang)
Å ena sidan har tekniken gjort världen mindre. Genom skärmarna kan vi hålla kontakt med vänner på andra sidan jorden och lära oss nästan vad som helst på några sekunder. Det skapar en demokratisk tillgång till information som aldrig funnits förut. En resonerande text undersöker en fråga, väger olika
Å andra sidan ser vi en växande trend av psykisk ohälsa och koncentrationssvårigheter. När vi ständigt matas med snabba dopaminkickar från likes och notiser, tappar vi tålamodet för sådant som tar tid, som att läsa en bok eller föra ett djupt samtal. Det blir som att vi är "tillsammans men ensamma"; vi sitter i samma rum men stirrar in i varsin lysande rektangel.
Man kan också fråga sig vem som egentligen har makten. Är det vi som använder apparna, eller är det algoritmerna som använder oss? Många känner en stress över att alltid vara nåbar, en sorts digital "FOMO" (Fear of Missing Out), vilket gör att den riktiga vilan uteblir.
Sammanfattningsvis är skärmarna både en tillgång och en belastning. Nyckeln ligger förmodligen i medvetenhet. Om vi använder tekniken som ett verktyg istället för en verklighetsflykt kan vi behålla fördelarna utan att tappa kontakten med nuet. Kanske är den största lyxen i framtiden inte den nyaste mobilen, utan förmågan att kunna lägga ifrån sig den och bara vara. Bra ord att använda (Sambandsord)
För att få ett bra flyt i ditt resonemang, använd dessa ord:
En resonerande text kännetecknas av att du "tänker högt" och belyser ett ämne ur flera perspektiv snarare än att bara försöka övertyga läsaren om en enda sak. Vad som gör en resonerande text bra (Good Features)
Fler perspektiv: Du väger för- och nackdelar mot varandra och visar olika sidor av samma fråga (t.ex. individens vs. samhällets perspektiv).
Egna tankar blandat med fakta: Du kombinerar dina egna erfarenheter och åsikter med källor och fakta, men ser till att det är tydligt vad som är vad.
Utvecklade resonemang: Istället för att bara konstatera något ("Det är bra att träna"), förklarar du varför och vilka konsekvenser det får (orsak och verkan).
Interaktion med läsaren: Du kan använda retoriska frågor för att bjuda in läsaren i ditt resonemang.
Tydlig struktur: Texten följer oftast en mall med inledning, huvuddel (diskussion) och en avslutande slutsats. Exempel på struktur (Exempel New) En modern resonerande text kan vara uppbyggd så här: Inledning Presentera ämnet och väck intresse.
"Sociala medier är en del av vår vardag, men hur påverkar det egentligen vår hälsa?" Huvuddel Fördjupa ämnet genom att jämföra perspektiv.
"Å ena sidan kan vi hålla kontakten... Å andra sidan skapar det stress..." Analys Koppla till egna upplevelser eller källor.
"Jag märker själv att jag sover sämre när jag scrollar sent..." Avslutning Sammanfatta och landa i en slutsats.
"Sammanfattningsvis krävs en balans för att dra nytta av fördelarna."
För att se hur en text ser ut i praktiken kan du titta på exempeltexter på YouTube eller använda mallar från Scribd och pedagogiska bloggar.
Vill du att jag hjälper dig att skriva ett utkast eller en disposition för ett specifikt ämne? Resonerande text- Exempeltext
" (New Examples of Reasoning Texts), which focuses on argumentative and discursive writing structures. Review of "Resonerande Text Exempel New"
The "new" approach to resonerande text (reasoning text) emphasizes a more fluid, balanced, and nuanced argument compared to traditional persuasive essays.
Structure: Modern examples highlight a clear structure: Introduction with a thesis (tes), body paragraphs with arguments and counterarguments (argument/motargument), and a concluding synthesis.
Perspective-Shifting: A key feature in these new examples is the ability to shift perspectives—actively engaging with counterarguments rather than just ignoring them to strengthen the overall argument.
Subject Focus: Popular topics in these new examples include the power of screens, AI's role in writing, and societal dilemmas.
Tone: The tone is analytical and thoughtful rather than purely aggressive or persuasive, aiming to show deep thought on a subject. Key Components of Modern Reasoning Texts
Inledande fråga (Opening Question): Starting with a strong question or dilemma. Den senaste decenniet har vittnat om en dramatisk
Motargument (Counterarguments): Demonstrating the ability to see multiple sides of a problem (e.g., "if AI writes..." scenarios).
Syntes (Synthesis): Summarizing thoughts to provide a nuanced answer to the original question, rather than a simple black-and-white conclusion.
These updated examples are designed to meet current educational standards, fostering critical thinking over rote persuasive techniques. If you want, I can: Show a full, concrete example of one of these new texts.
Break down the difference between a "classic" and a "new" reasoning text. Give you tips on how to structure a counterargument. Let me know what you need! Resonerande Text Exempel New Apr 2026
Här är två exempel på resonerande texter ("resonerande text exempel") med fokus på aktuella ämnen. En resonerande text kännetecknas av att du belyser en fråga från flera perspektiv (för- och nackdelar), väger argumenten mot varandra och landar i en egen slutsats. Exempel 1: AI i skolan – Hjälpmedel eller fusk? Rubrik: Den artificiella intelligensen i klassrummet
Artificiell intelligens (AI) har tagit klivet in i skolans värld och debatten går het om huruvida verktyg som ChatGPT är en tillgång eller ett hot mot lärandet. Å ena sidan argumenteras det för att AI kan fungera som en personlig handledare, tillgänglig dygnet runt för att förklara svåra begrepp eller ge feedback på texter. Det kan demokratisera lärandet och ge stöd till elever som saknar resurser för privatlärare.
Å andra sidan höjs röster om att AI hämmar den egna tankeförmågan. Om datorn skriver uppsatsen, vad lär sig då eleven? Risken finns att grundläggande förmågor som kritisk granskning och kreativt skrivande går förlorade. Dessutom finns en oro för ökat fusk, då det blir svårare för lärare att avgöra vem som faktiskt utfört arbetet.
Sammanfattningsvis är AI ett verktyg, varken mer eller mindre. Att förbjuda det vore som att förbjuda miniräknare i matematiken – det är bakåtsträvande. Istället bör skolan lägga fokus på att lära eleverna
de använder AI ansvarsfullt och källkritiskt. AI ska vara en skrivassistent, inte en ersättare för det egna tänkandet. Exempel 2: Sociala medier och psykisk hälsa Rubrik: Den perfekta ytan – en fara för välmåendet?
Vi lever i en tid där sociala medier är ständigt närvarande. Det ger oss möjligheten att hålla kontakten med vänner över hela världen, dela med oss av livets höjdpunkter och hitta likasinnade. Många upplever en ökad gemenskap och ser det som en positiv källa till inspiration.
Samtidigt visar studier på ett samband mellan ökad skärmtid på plattformar som Instagram och TikTok och försämrad psykisk hälsa. Det konstanta flödet av redigerade, perfekta liv skapar en orimlig måttstock för verkligheten. Många unga drabbas av FOMO (Fear Of Missing Out) och en känsla av otillräcklighet, då deras egna liv inte ser ut som de glansiga flödena.
Min reflektion är att problematiken ligger i balansen. Sociala medier är inte ont i sig, men användandet måste ske med medvetenhet. För att skydda den psykiska hälsan krävs en högre mediekompetens där vi påminner oss själva om att "perfektionen" vi ser är en fasad. Att våga stänga av och vara närvarande i "verkliga livet" är kanske den viktigaste hälsoåtgärden i vår digitala tid. Vad gör dessa till "resonerande"? Inledning:
Presenterar ämnet och frågeställningen (AI/Sociala medier). Argumentation (Å ena sidan/Å andra sidan): Belyser positiva och negativa sidor. Avvägning: Väger argumenten mot varandra. En sammanfattning med en egen reflekterande åsikt.
Luften var klar och krispig höstluft när Elias stod vid bryggan och såg ut över den spegelblanka sjön. Han hade en viktig fråga att ställa sig själv: Skulle han sälja den gamla sommarstugan som funnits i släkten i tre generationer, eller skulle han behålla den? Det var inte bara en ekonomisk fråga, utan ett resonemang om arv, minnen och praktisk nytta. Elias tog upp ett anteckningsblock ur fickan. Han visste att för att fatta ett klokt beslut måste han väga argumenten mot varandra på ett strukturerat sätt.
Tesens början Hans första tanke, som skulle komma att bli hans tes, var intuitiv: Det är dags att sälja. Han skrev ner det överst på papperet. Men han visste att en tes måste understödjas av starka argument för att hålla.
Argument 1: Den ekonomiska aspekten Elias började resonera kring ekonomin. Stugan var gammal och krävde ständiga reparationer. Taket läckte och grunden behövde renoveras. – Det är ett starkt argument, tänkte han. Att sälja skulle frigöra både kapital och tid som nu läggs på underhåll. Pengarna kunde istället gå till barnens studier eller investeras för framtiden. Det var ett rationellt och logiskt argument för att sälja.
Argument 2: Tidsbrist och förändrade vanor Han fortsatte sitt resonemang. Hur ofta använde familjen faktiskt stugan? Förr i tiden var det självklart att tillbringa hela somrarna här, men i dag var livet annorlunda. Barnen hade träning och kompisar i staden, och hans eget jobb krävde mycket tid. – Om stugan står tom tio månader om året, menade Elias, så är det inte resursemässigt motiverat att behålla den. Det blev tydligt att den praktiska nyttan hade minskat drastiskt.
Motargument: Det känslomässiga värdet Men ett bra resonemang måste också hantera motstående tankar. Elias bläddrade fram ett nytt blad för att formulera ett motargument. Han såg framför sig hur hans farfar en gång byggde verandan med egna händer. Han mindes doften av kaffe på altanen och hur barnen lärt sig simma här. – Ett tungt vägande motargument är det känslomässiga och historiska värdet, skrev han. Att sälja vore att slita upp en rot till familjens historia. När stugan är borta är minnena utan fysisk plats. Kunde man verkligen sätta ett pris på detta?
Vägning och slutsats Nu stod Elias vid vägskälet i sitt resonemang. Han hade ekonomiska och praktiska argument för att sälja, och emotionella argument emot. Han behövde väga dessa mot varandra.
Han insåg att minnena faktiskt fanns inom dem, inte enbart i trä och spik. Men det avgörande resonemanget handlade om nytta. Om stugan blev en ekonomisk belastning och en källa till stress snarare än glädje, då hade den förlorat sin funktion. – Det faktum att underhållskostnaderna äter upp det ekonomiska arvet gör att stugan inte längre är en tillgång, utan en belastning, resonerade han högt för sig själv.
Med ett moln av sorg men också en känsla av lättnad drog han sitt streck under texten. Hans slutsats var klar: Även om det gör ont att lämna historien bakom sig, är den mest rationella handlingen att sälja. Det bästa sättet att hedra farfars minne var att inte låta stugan förfalla, utan att låta kapitalet ge barnen nya möjligheter.
Elias lade ifrån sig pennan. Resonemanget var slutfört, och beslutet var taget.